Olja, gas och kol är alla så kallade fossila bränslen. Det innebär att de skapats genom en ombildning av forntida organiskt material som under mycket lång tid lagrats i jordskorpan under högt tryck.

Olja

Det vanligast förekommande fossila bränslet är olja. Det utgör det i särklass viktigaste bränslet i världen och är därmed en av de största handelsvarorna länder emellan. De oljetillgångar som finns i världen är därför mycket viktiga ur strategisk synvinkel och oljerika länder besitter ofta stor makt.

Geografisk fördelning
Fördelningen av kända råoljereserver, de oljefyndigheter som kan tas tillvara med känd teknik till rimliga kostnader, mellan olika delar av världen uppskattades vid slutet av 2007 till:

Gas

Från början ansågs naturgas endast vara en biprodukt vid oljeutvinning, men har idag vuxit till den tredje största energikällan i världen efter olja och kol. Naturgas består till största delen av metan, CH4, det lättaste, enklaste och väterikaste av alla kolväten. Det utvinns antingen direkt ur separata gasfyndigheter i jordskorpan eller i samband med oljeutvinning. Koldioxidutsläppen är mellan 30-50 procent lägre än för olja och kol per energienhet, kväveoxidutsläppen är cirka 40 procent lägre.

Geografisk fördelning av fyndigheter
Utvinning av naturgas är starkt koncentrerad till Ryska federationen och USA, vilka tillsammans svarade för cirka 39 procent av den totala utvinningen 2007. Hela världens årproduktion av naturgas motsvarade då ungefär 32 000 TWh. I Europa är det Norge och Holland som har den största produktionen.

Den totala konsumtionen i världen ökade med 1,8 procent per år under 1990-talet och därefter med 2,7 procent per år. Dess andel som primär energikälla förväntas öka från dagens 22 procent till 26 procent 2010.

Naturgasen i Sverige
I Sverige påbörjades naturgasanvändningen i större skala 1985 med import från Danmark, varifrån all import sker än idag. Användningen är koncentrerad till sydvästra Sverige, där naturgasen idag svarar för mellan 20-25 procent av energibehovet. Att användningen är koncentrerad hit beror på att stamledningen löper från Malmö upp till Göteborg. Gasanvändandet ökade med cirka 15 procent per år fram till 1994. Därefter har ökning fortsatt, dock i ett betydligt lägre tempo. År 2007 användes totalt cirka 11 TWh, vilket motsvarade cirka 2 procent av den svenska energiförsörjningen. Huvuddelen av naturgasen används som bränsle för kraft- och fjärrvärmeproduktion, samt inom industrin. Naturgasen används också för värmeproduktion i småhus, som ersättning för stadsgas och till viss del även som fordonsbränsle.

Naturgas står idag endast för två procent av energianvändningen i Sverige. Det svenska stamnätet sträcker sig från Trelleborg och upp längs västkusten upp till Stenungsund. Idag har systemet kapacitet att transportera cirka 2 miljarder kubikmeter naturgas per år.

Utbyggnad
En ledning för transport av naturgas från Kårstö och Rafnes i Norge till Västsverige och vidare till Danmark planeras under namnet Skanled. Ledningen planeras vara i bruk under 2012.

Nord Stream är namnet på den 122 mil långa gasledning som planeras att från Ryssland gå i Östersjön till Tyskland. Nord Stream består av två parallella ledningar med kapacitet att transportera ca 27,5 miljarder kubikmeter gas var per år. Den första ledningen beräknas vara klar 2011 och den andra året därpå.

Ingen av de planerade gasledningarna har i dagsläget, våren 2009, fått tillstånd av myndigheterna för byggnation.

I Nynäshamn planeras under 2011 en terminal för LNG, flytande naturgas, tas i bruk. Terminalens kapacitet kommer vara 20 000 kubikmeter och kommer förses med naturgas från Norge eller Centraleuropa via båt- eller vägtransporter.

Kol

Kol är en mycket långsamt förnybar produkt av naturen, och räknas som sådan in bland de icke förnybara energikällorna. Omvandlingsgraden hos växtmaterialet avgör i vilken så kallad rank kolet placeras. I denna ökar kolhalt och energiinnehåll, medan vätskemängd och mängden gasformiga ämnen minskar. Ranken omfattar fyra huvudgrupper:

• Brunkol och torv (65-84 % kol)
• Stenkol (84-91 % kol)
• Antracit (>91 % kol)
• Metaantracit

Med kol i allmänhet menas dock vanligtvis stenkol.

Geografisk fördelning av fyndigheter
Den totala tillgången på kol i världen är mycket omfattande, och med 2008 års produktionsnivå beräknas kolreserverna räcka i minst 130 år. Detta kan jämföras med reserverna av olja och naturgas som beräknas räcka i mellan 40 och 60 år. Kolproduktionen i världen har sedan 1990 ökat med cirka 60 %.
Av kolreserverna är hälften bituminöst kol och antracit medan resten har lägre omvandlingsgrad. Tillgångarna av kol är relativt jämnt fördelade över hela jordklotet. De största reserverna finns i USA, Ryssland och Kina. Kol används vanligen i samma område som det produceras och transporteras därför i mindre utsträckning än till exempel olja mellan olika regioner.

Användning av kol i Sverige
Kol var ett bränsle av stor betydelse i Sverige fram till 1950-talet. Under 1930-talet uppgick Sveriges import av kol och koks till cirka 7 miljoner ton per år, vilket motsvarade mer än hälften av landets dåtida energiförsörjning. På 1950-talet ersattes kolet nästan helt av olja beroende på att oljan var ett billigare och mer lätthanterligt bränsle för energiproduktion. Allt kol som används i Sverige importeras. Mängden kol och koks som importeras har skiftat kraftigt genom åren. År 2007 importerades drygt 3 miljoner ton, vilket utgör cirka 5 procent av den totala energitillförseln i Sverige.

Fakta är hämtat från ÅF Energi & Miljöfakta