Globala energifrågor och svensk säkerhetspolitik
Välkomna till ett seminarium samarrangerat av Folk och Försvar, Kungliga Krigsvetenskapsakademin och Nätverket Olja och Gas (NOG) torsdagen den 23 februari 2012 kl. 13.00 – 16.30
på ÅF’s huvudkontor, Frösundaleden 2A, Solna
Buss till avgår från Gustav Adolfs torg kl. 12.40.
Modern säkerhetspolitik handlar inte bara om frågor om krig och fred, väpnade konflikter eller existentiella frågor. Även frågor som påverkar ett samhälles säkerhet på andra och lindrigare sätt behandlas ofta som ”säkerhetspolitik”, ibland på ett oklart sätt, som lätt leder till konflikter. Kan risker undvikas genom att ge problemen en annorlunda form av uppmärksamhet? En arbetsgrupp inom Krigsvetenskapskademien har på uppdrag av Energimyndigheten utarbetat ett utkast till rapport i ämnet, se nedan beskrivning av rapportens kapitel som även utgör bas för detta samarrangerade seminarium.
Rapporten behandlar, i ett säkerhetspolitiskt perspektiv, de globala klimat - och miljöfrågornas utveckling på de olika energislagen. Resursaspekten granskas också, dvs. ”Peak production” – teorierna och knapphet på vissa råvaror, liksom kontroll över strategiska tillgångar, både som hot och som tillgång. I ett kapitel behandlas den politiska oron i Nordafrika och Mellanöstern och följderna för olje- och gasmarknaden tillika de säkerhetspolitiska följderna för EU. Utvecklingen av relationerna EU - Ryssland i energifrågor samt utvecklingen av EU:s energipolitik sedda ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv, inkluderande Centralasiens tillgångar har ett särskilt kapitel. Rysslands egen syn på utvecklingen och hur Europas och Asiens intressen som köpare bör vägas mot varandra ägnas en särskild granskning, liksom hur reserverna bedöms räcka till och hur Rysslands tillgångar förmodas utnyttjas i landets säkerhets- och utrikespolitik.
I ett slutkapitel granskas möjligheterna att dra slutsatser för svensk säkerhetspolitik. Hur skall man undvika att bidra till att dramatisera frågor på ett sätt som kan få oavsedda följder, samtidigt som man tillvaratar tidiga signaler om frågor som lyfts upp i vår omvärld och kan få negativa återverkningar för Sverige?
En introduktion till ämnet görs av NOG:s ordförande Staffan Riben och en introduktion till rapportarbetet föredras av Kungliga Krigsvetenskapakademiens styresman Viceamiral Frank Rosenius. Seminariet modereras av Folk och Försvars biträdande Generalsekreterare Lena Bartholdsson.
Talare:
Ambassadör Ingolf Kiesow,
Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Ambassadör Mikael Eriksson,
Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Jan Leijonhielm,
Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Kommentatorer:
Generalmajor Karlis Neretnieks,
Kungliga Krigsvetenskapsakademien
Dr. Kristina Haraldsson,
Nätverket Olja och Gas (NOG)
Energipriser i en oberäknelig värld
En av de mäktiga drivkrafterna bakom de globala energi- och råvarupriserna är svängningarna i världskonjunkturen. Detta illustreras väl av de stora svängningarna i oljepriset. Från en pristopp på nära 150 dollar/fat i mitten av 2008 sjönk priset snabbt ner till ca 60 dollar/fat på våren 2009. Parallellt med tecknen på ekonomisk återhämtning ökade priset fram till våren 2011 till ca 120 dollar/fat. Nu är osäkerheten genuin om den fortsatta ekonomiska utvecklingen i världen. Hur ska förtroendet för ekonomisk tillväxt och stabilitet på världens finansmarknader repareras, inte minst med tanke på den skuldbörda flera länder i Europa befinner sig i? Kommer vi på nytt få se en period med kraftigt sjunkande oljepriser?
Oljepriset påverkas samtidigt dels av att oljetillgången på längre sikt inte kommer att kunna möta en marknad med fortsatt växande efterfrågan, dels av oron för politiska kriser. Den nödvändiga övergången till andra energislag leder sannolikt också till att framtidens energipriser drivs uppåt. Miljöskäl talar för att övergången måste gå fort. Allt detta försöker de finansiella marknaderna fånga i strategier för investeringar och åtgärder för prissäkring.
Den 30 november 2011 höll NOG det sista seminariet för året där sambandet mellan energipriser och den ekonomiska utvecklingen diskuterades. Några av de frågeställningar som seminariet ville söka svaren på var:
• Kopplingen mellan tillgång till billig energi och ekonomisk tillväxt i ett historiskt perspektiv.
• Hur verkar oljeprisets drivkrafter idag och i ett medellångt perspektiv?
• Hur påverkas den ekonomiska utvecklingen på längre sikt i ett scenario med stigande energipriser? En fråga som är tänkt att belysas ur både industri- och utvecklingsländernas perspektiv.
• Vilka incitament behövs för omställning i större skala mot förnybara energislag? Är höga energipriser tillräckligt?
Talare var:
Björn Lindahl
Journalist, Svenska Dagbladet
Thina Margerete Saltvedt
Analytiker, Nordea, Oslo
Anders Wijkman
Stockholm Environment Institute, Tällberg Foundation
Seminariet modererades av Urban Bergström, Energimyndigheten
